Guds nåds förädlande inflytande förändrar människans naturliga inriktning. Himmelen skulle inte vara någonting önskvärt för de materiellt sinnade. Deras naturliga icke-helgade sinnen skulle inte känna någon dragning till denna rena och heliga plats. Om det vore möjligt för dem att komma dit, skulle de inte finna någonting tilltalande där. De böjelser som kontrollerar det naturliga sinnet måste betvingas av Kristi nåd innan en människa blir lämplig att ingå i himmelen och kunna umgås med rena och heliga änglar. När en människa dör från synden och väcks till ett nytt liv i Kristus, fyller gudomlig kärlek hennes sinne. Hennes omdöme helgas och hon dricker ur en outtömlig källa av glädje och kunskap. En evig dags ljus lyser på hennes väg, eftersom hon ständigt har livets ljus hos sig. |