Härigenom tvingades de att tro, att Gud straffade dem för deras avfall. De beslöt att omvända sig och inbjöd därför lärare från judarna till att undervisa sig i den sanna religionen. Genom denna undervisning erhöll de ett klarare begrepp om Gud och hans fordringar och deras gudstjänst blev mera lik judarnas. Men de bibehöll ännu sitt avguderi till viss grad, och oenighet existerade mellan dem och judarna. Samariterna ville ej godkänna templet i Jerusalem eller medge, att det var rätta platsen för tillbedjan.