Sakarias’ särskilda ämbete var, att be för folket, för tillgivelse av offentliga och nationella synder, samt att be allvarligt om den länge förväntade Frälsarens ankomst, som de trodde måste förlösa Sitt folk. Då Sakarias försökte att be, förmådde han inte längre att yttra ett ord. Folket väntade länge på, att Sakarias skulle visa sig, och meddela, huruvida Gud hade gett dem ett tydligt tecken på Hans bifall. De började att bli oroliga för, att Gud hade visat Sitt misshag, eftersom han varit borta så länge. Då Sakarias kom ut ur templet, sken hans ansikte upp med det ljus, som den himmelske ängeln hade återspeglat på honom. Men han kunde inte längre tala till folket. Han tecknade till dem om, att en ängel hade visat sig för honom i templet, och att han hade berövats talförmågan på grund av sin otro, tills ängelns förutsägelse skulle uppfyllas.