Det hopp och den glädje, som denna försäkran gav den unga församlingen i Tessalonika, kan vi knappt nog förstå. Det brev, som kom från deras fader i evangeliet, trodde de på och värnade de om, och deras hjärtan vändes i kärlek till honom, som bragte dem sanningens dyrbara ljus. Han hade berättat om det här för dem tidigare; men vid den tidpunkten höll deras sinnen ännu på med, att försöka att få grepp om nya och omtumlande lärosatser, som var främmande för dem, och det är föga överraskande, att kraften hos några punkter inte hade gjort tillräckligt stort avtryck hos dem. Dock hungrade de efter sanningen, och Paulus brev’ gav deras själar nytt hopp och ny kraft, en fastare tro på, och en djupare hängivenhet till den Återlösare, som hade fört liv och odödlighet fram i ljuset genom Sin död. |