Vågade inte göra Anspråk på Guds Löften – Efter det har jag tänkt att många av dem som finns på inrättningar för sinnessjuka hamnade där på grund av upplevelser som liknande min egen. En känsla av synd hade slagit deras samveten och deras bävande tro vågade inte göra anspråk på löftena om Guds förlåtelse. De lyssnade till beskrivningar av det renläriga helvetet, tills blodet i deras ådror frös till is och intrycket brändes in i deras minnen. Om de sov eller var vakna hade de alltid den fasansfulla bilden framför sig, tills verkligheten gick förlorad i fantasin och de bara såg de virvlande flammorna. De såg ett uppdiktat helvete och hörde bara de fördömdas skrik. Förnuftet avsattes och hjärnan fylldes med den vilda fantasin från en förfärlig dröm. De som undervisar i läran om ett evigt helvete skulle göra väl i att se närmare på vilket stöd det finns för en så en så grym tro. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 1, sidorna 25-26 (1855).