Efter en stund vågade prästerna och rådsherrarna sig tillbaka till templet. Då förskräckelsen lagt sig, greps de av spänt intresse, att ta reda på Jesu nästa förehavande eller handling. De väntade sig, att Han skulle inta Davids tron. Då de åter närmade sig templet, hörde de röster av män, kvinnor och barn, som prisade Gud. Då de trädde in där, blev de stående som fastnaglade inför den underbara synen. De såg sjuka bli helade, blinda återfå sin syn, döva återfå sin hörsel och krymplingar springa av glädje. Barnen gav de starkaste uttrycken åt sin glädje. Jesus hade botat dem från deras sjukdomar, Han hade tagit dem i Sina armar, mottagit deras kyssar av tacksam tillgivenhet, och några av dem hade somnat i Hans famn, medan Han undervisade folket. Nu sjöng barnen med jublande röster Hans pris. De upprepade hosiannaropen från dagen förut och svingade sina palmkvistar triumferande framför Frälsaren. Templet genljöd åter och åter av deras lovsånger: ”Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.” ”Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han” (Psaltaren 118:26; Sakarja 9:9). ”Hosianna, Davids Son!”