Det var plågsamt att se dessa människor, som borde ha varit på väg att mogna för härligheten och dagligen göras lämpliga för odödlighet, använda all sin kraft för att behålla sina jordiska ägodelar. Jag såg att sådana människor inte kunde värdesätta den himmelska skatten. Deras starka kärlek för det jordiska gör att de genom sina gärningar visa att de inte uppskattar det himmelska arvet tillräckligt mycket för att offra något för det. Den "rike ynglingen” visade att han var villig att hålla buden. Ändå sa Herren till honom att han saknade en sak. Han ville ha evigt liv, men älskade sina ägodelar mera. Många bedrar sig själva. De har inte sökt (352) efter sanningen som efter gömda skatter. De använder inte sina krafter på bästa sätt. Deras sinnen, som skulle ha kunnat vara upplysta av himlens ljus, är förvirrade och bekymrade. ”Omsorger för denna världen, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet, så att det blir utan frukt.” ”Sådana människor,” sa ängeln, ”är utan ursäkt.” Jag såg att ljuset avtog omkring dem. De ville inte förstå de allvarliga och viktiga sanningarna för vår tid och tyckte att de klarade sig bra utan att förstå dem. Deras ljus slocknade och de famlade sig fram i mörker.