Hans liv ett med deras
Då herden leder sin hjord över klippiga höjder, genom skogar och branta raviner till de gräsbevuxna flodstränderna, då han vakar över fåren på bergen i den ensliga natten, skyddar dem från rövare, vårdar sig ömt om de sjuka och svaga, blir hans liv till ett med deras. En stark och öm tillgivenhet förenar honom med hans skyddslingar. Hur stor hjorden än är, känner herden varje får. Var och en har sitt namn och lyssnar till sitt namn, då herden ropar.