De två sällskapen nalkades slutligen varandra: hövdingen från öknen tågade fram med sina stridsmän, och Jakob kom med sina hustrur och barn, ledsagade av herdar och tjänstekvinnor, samt med en lång rad boskapshjordar. Stödd på sin stav, gick patriarken fram, för att möta soldatskaran. Han var blek och rörelsehindrad efter den nyligen utkämpade striden, och han gick långsamt och med svårighet, haltande för varje steg. Hans ansikte lyste dock av glädje och frid.