I det första rummet efter det fanns bordet med skådebröden, ljusstaken och rökelsealtaret. Bordet med skådebröden stod på den norra sidan; det hade en prydlig list omkring skivan och var överklätt med rent guld. På detta bord skulle prästerna varje Sabbat lägga upp tolv kakor i två högar och bestänka dem med rökelse. Dessa skådebröd, som var heliga, skulle ätas av prästerna, då de togs bort. På den södra sidan stod den sjuarmade ljusstaken med sina sju lampor. Dess armar vara prydda med vackert utarbetade blommor, som liknade mandelblommor, och det hela var gjort i ett enda stycke rent guld. Då tabernaklet inte hade några fönster, var inte alla lamporna släckta på en gång, utan några hölls brinnande både dag och natt. Framför förlåten, som skilde det heliga från det allra heligaste och Guds omedelbara närvaro, stod det gyllene rökelsealtaret. Varje morgon och afton skulle prästen bränna rökelse på detta altare. Dess horn beströks med syndoffrets blod, och på den stora försoningsdagen bestänktes det med blod. Gud Själv tände elden på detta altare, och elden blev sedan sorgfälligt underhållen. Den heliga rökelsen spred sin vällukt dag och natt i de heliga rummen och långt omkring tabernaklet.