Hans handleder, som svällt upp av att bära de grymma järnen, var nu fria ifrån handfängslen, och han insåg att hans frihet inte var inbillning, utan välsignad verklighet. På morgonen skulle han ledas ut, för att dö, men se, en ängel hade befriat honom ur fängelset och från döden. ”När Petrus blev sig själv igen sade han: ’Nu vet jag verkligen att Herren har sänt sin ängel och räddat mig ur Herodes hand och från allt som det judiska folket hade väntat sig.’”