Från åskans djupa, allvarsfulla dån och den gamla oceanens oupphörliga brus till de fröjdefulla sånger, som fylla skogen med musik, förkunna naturens tiotusende röster hans pris. På jord, haf och himmel med sina underbara färgskiftningar, skiljande sig i praktfulla motsatser eller smältande samman i harmoni, skåda vi hans härlighet. De eviga bärgen förtälja hans makt. Träden, som likt gröna baner svaja i solljuset, och blommorna i sin härliga fägring hänvisa till honom, som är deras skapare. Den lefvande grönska, som likt en matta betäcker den mörka jorden, talar om Guds omsorg äfven för den ringaste af sina skapelser. Hafvets djup och jordens innandöme uppenbara hans skatter. Han, som lade pärlorna i hafvet och ametisten och krysoliten i klipporna, älskar det sköna. |