I liknelsen ifrågasätter inte vingårdsskötaren domen att trädet, om det förbleve fruktlöst, skulle huggas ned; men han känner till och delar ägarens intresse för det fruktlösa trädet. Ingenting kunde ge honom större glädje än att se dess tillväxt och fruktbarhet. Han svarar på ägarens önskan och säger: ”låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt omkring det och gödslat. Kanske bär det frukt nästa år.”