Inte Paulus eller Apollos
Paulus hade försökt övertyga de korintiska kristna om att han och de förkunnare som samarbetade med honom, bara var människor som hade fått uppdraget av Gud att undervisa dem om evangelium. De utförde alla samma arbete. De var alla lika beroende av Gud för att få framgång i sitt arbete. Den diskussion som hade uppstått i församlingen om de olika förkunnarnas förtjänster, var inte någonting som överensstämde med den ordning som Gud ville ha. Den var i stället resultat av att man gett efter för det naturliga sinnets benägenheter. "När den ene säger: 'Jag håller mig till Paulus' och den andre: 'Jag håller mig till Apollos' ären I då icke lika hopen av människor? Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten." – 1 Kor. 3:4-7.