Jeremia bönföll dem i prästernas och folkets närvaro att underkasta sig Babylons kung under den tid, som HERREN uttryckligen hade omnämnt. Han påminde Juda män om Hoseas, Habackuks, Sefanjas och andra budbärares profetior, vilkas budskap med tillrättavisning och varning hade liknat hans egna. Han hänvisade dem till händelser som ägt rum, då profetior om vedergällning gått i uppfyllelse på grund av synd som inte ångrats. I förfluten tid hade Guds straffdomar drabbat de obotfärdiga på ett sådant sätt att de fullständigt uppfyllde hans plan så som den uppenbarats genom hans budbärare.