Borde inte den uppmuntran som presenteras för dem som springer i det kristna loppet leda dem till att utöva självförnekelse och återhållsamhet i allt, så att de kan hålla sina djuriska benägenheter tyglade, bemästra kroppen och kontrollera aptiten och sina lustfyllda passioner ? Då kan de bli delaktiga i den gudomliga naturen, efter att ha undkommit den korruption som finns i världen på grund av lusten.