Enligt det ljus som Gud har gett mig, kommer en stor grupp att uppstå i de östra staterna som konsekvent lyder sanningen. De som följer den förvirrade kurs som de har valt, kommer att lämnas att ta till sig villfarelse, som till sist kommer att leda till deras undergång. Men de kommer för en tid att bli till stötestenar för dem som skulle vilja ta emot sanningen. Pastorer som arbetar med att förkunna ordet och att undervisa, borde vara grundliga och framhålla sanningen i dess renhet, men ändå enkelt. De bör mätta sin hjord med rent foder, noga tröskat. Det finns irrande stjärnor, som påstår sig vara predikanter som är utsända av Gud och som reser från plats till plats och förkunnar sabbaten, men som blandar sanningen med villfarelse och som sprider sina förvirrade idéer bland folket. Satan har engagerat dem för att väcka avsky hos intelligenta och förnuftiga icke-troende. Somliga av dem talar mycket om de andliga gåvorna och blir ofta särskilt exalterade. De ger sig hän åt vilda, upphetsade känslor och gör obegripliga ljud som de kallar tungotalets gåva och en viss grupp av människor verkar fascineras av dessa märkliga uppvisningar. En främmande ande behärskar dessa människor, en ande som skulle slå ner och köra över var och en som tillrättavisar dem. Guds Ande finns inte i detta verk och åtföljer inte sådana arbetare. De har en annan ande. Ändå har sådana predikanter framgång bland en viss sorts människor. Men detta kommer att skapa mycket mer arbete för de tjänare som Gud kommer att sända, och som har förmåga att framställa sabbaten och Andens gåvor för folket i deras rätta ljus, och vars exempel är värda att ta efter.