Ni har som familj och som enskilda personer ursäktat er för att ni inte gjort allvarlig, aktiv tjänst i er Mästares verk. Ni har varit alltför slöa och har låtit andra bära många av de tyngre bördor som ni själva borde ha burit. Er andliga styrka och välsignelse kommer att stå i proportion till den kärleksfulla tjänst och de goda gärningar som ni utför. Aposteln Paulus' förmaning är: ”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” (Gal. 6:2) Att hålla Guds bud kräver av oss goda gärningar, självförnekelse, självuppoffring och hängivenhet när det gäller andras bästa, inte på grund av att våra gärningar ensamma kan frälsa oss, utan för att vi med säkerhet inte kan frälsas utan goda gärningar. Sedan vi har gjort allt som vi kan göra, kan vi då säga: Vi har inte gjort mer än det som är vår plikt och är i bästa fall onyttiga tjänare, som är ovärdiga den minsta ynnest från Gud. Kristus måste vara vår rättfärdighet och vår glädjes krona.