Våra verksamheter saknar människor med stabilitet och fasthet. När jag visades från rum till rum, såg jag att arbetet utfördes med likgiltighet. Förluster görs vid varenda anförtrodd anställning. Bristen på noggrannhet är uppenbar. Medan några har burit ansvarsfulla bördor, har andra gjort dessa bördor större i stället för att dela dem. De som (454) inte har lärt sig sparsamhetens läxa och lagt sig till med vanan att de skall göra mesta möjliga av sin tid under sin barndom och ungdomstid, kommer inte att vara förståndiga och sparsamma i det som de har med att göra. Det är en synd att inte utnyttja våra förmågor så, att de kan användas till Guds ära. Alla har ansvar att bära, ingen kan befrias.