En del av byggnadens mur hade emotstått fientliga härars belägringar, och det fullkomliga murarbetet såg ut som en enda massiv sten, vilken hade blivit utbruten hel ur stenbrottet. Medan solen i vester färgade oh förgyllde himmelen, upplyste dess härliga glans templets rena, vita marmor och skimrade från dess gyllne tinningar. Från toppen av den höjd, där Jesus och hans följeslagare stodo, såg det ut som en osantlig byggnad av snö, besatt med gnitrande ädelstenar. Vid ingången till templet fans en vinranka, som bestod av guld och silver med gröna blad och stora klasar, och som allt var utfört av de skickligaste konstnärer med en osantlig kostnad. Denna sinnebild föreställde Israel såsom en fruktbar vinranka. Guldet, silvret och de gröna bladen var förenade med en sådan utsökt smak och ovanlig konstskicklighet, att vinrankan, under det hon behagligt klängde sig till de vita, gnistrande pelarna och fästade sina glänsande klängen vid deras gyllne prydnader, framställde ett ovanligt skönt skådespel, i det att den uppfångade den nedgående solens strålar och lyste såsom med en himmelsk härlighet.