”Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. Jag tackar alltid min Gud när jag nämner dig i mina böner, eftersom jag hör om din kärlek och din tro, din tro på Herren Jesus och din kärlek till alla heliga. Min bön är att din gemenskap med oss i tron skall visa sig verksam och ge en klar insikt om allt gott som vi äger tillsammans i Kristus.” {Brevet till Filemon, verserna 3-6.} Aposteln försökte vänligt, att påminna Filemon om, att alla de goda karaktärsdrag, som han hade, måste tillskrivas Kristi nåd; ty endast den hade fått honom till, att skilja sig från de förvända och syndiga. Samma nådegåva var i stånd till, att göra en förnedrad brottsling till ett Guds barn och en nyttig medarbetare i evangeliet.