Välkomna den syndaångrande. ”Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot” [Judasbrevet vers 22]. De, som Gud med Sin klokhet har gjort visa, ser själar i nöd, betvingade själar, som, ehuru de uppriktigt har ångrat sin synd, utan uppmuntran högst ogärna törs anamma det kristna hoppet. Herren inspirerar förvaltarna av Hans nåd till, att välkomna dessa darrande, ångerfulla själar till sin kärleksfulla gemenskap. Hans sanna efterföljare behandlar inte syndare, som om de inte kunde bli förlåtna. De visar medlidande med dem, vars omständigheter har varit ogynnsamma, och som har låtit Satan förleda dem till det förbjudna. Dessa själar har syndat mot Gud, men om de ångrar sig och visar äktheten hos sin ånger genom uppriktiga (264) försök, att tjäna Herren, vem skall då ha fräckheten, att förbjuda dem det? Uppmuntra dem. Ge dem ett tillfälle till, att återvinna det de har förlorat. Stolthet, habegär, sinnlighet må ha varit deras skötesynder. Påpeka deras misstag, men inte på så vis, att de drivs bort från Kristus. Dra dem till Honom med ord av kärleksfull medkänsla. Oavsett hur lågt de har fallit, skall Ni inte ödelägga deras hopp om förlåtelse. Kämpa för dem, be med dem, visa dem hän till Förlossaren...