Ängeln sa: ”Hör, o himlar, de förtrycktas rop och löna förtryckarna dubbelt i förhållande till deras illgärningar.” Denna nation kommer att förödmjukas ned i stoftet. England undersöker om det är bäst att dra fördel av vår nations nuvarande svaga tillstånd, och dra ut i krig mot den. De överväger saken och försöker bedöma andra nationer. De är rädda att om de skulle inleda ett krig borta skulle de bli svaga hemma, och att andra nationer skulle utnyttja dess svaghet. Andra nationer förbereder sig tyst men aktivt för krig, och hoppas att England ska föra krig mot vårt land. Då skulle de utnyttja tillfället att hämnas för de fördelar England tidigare skaffade sig på deras bekostnad och för orättvisor de utsatts för. En del av drottningens undersåtar väntar på ett lämpligt tillfälle att bryta sönder sitt ok, men om England tror att det kommer att löna sig kommer hon inte att tveka ett ögonblick att utnyttja tillfället att utöva sin makt och förödmjuka vår nation. När England förklarar krig, kommer alla nationer att ha egna intressen att bevaka och det kommer att bli allmänt krig och total förvirring. England känner till de olika känslorna hos dem som försöker kuva upproret. De känner väl till förvirringen inom vår regering. De har med förvåning sett hur man bedrivit detta krig - det långsamma ineffektiva agerandet, våra arméers overksamhet och vår nations ruinerande utgifter. Vår regerings svaghet är helt uppenbar för andra nationer och nu drar de den slutsatsen att det beror på att vi inte är en monarki. De beundrar sin egen regering och ser ned, somliga med medlidande andra (260) med förakt, på vår nation som de har betraktat som den mäktigaste på jordklotet. Hade vår nation förblivit enad skulle den ha haft styrka, men splittrad måste den falla.