När B. F. Snook tog emot sanningen, var han mycket fattig. Givmilda människor nekade sig själva bekvämligheter, ja, till och med några av livets nödvändigheter, för att hjälpa denne predikant, som de trodde var en trofast Kristi tjänare. Men det var medlen som fördärvade människan. Hans hjärta var inte överlåtet till Gud. Han saknade principfasthet. Han var inte en sant omvänd människa. Ju mer han tog emot, desto större blev hans önskan om medel. Han samlade allt han kunde från sina bröder, tills han, med hjälp av deras givmildhet, fått hjälp till ett rikt hem. Sedan avföll han från sin tro och blev den bittraste fiende till dem som hade varit så givmilda mot honom. Denna person måste avlägga räkenskap för de medel som han har taget sådana som uppriktigt trodde på sanningen. Han rövade inte från dem men från Guds skattkammare. Vi vill honom inte något ont, ”Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, (626) med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont.” (Pred. 12:14) Han har vandrat på sitt eget hjärtas vägar och i sina egna ögons åsyn, men för alla dessa ting kommer Gud att ställa honom inför domen. Alla mörkrets dolda ting kommer då att föras fram i ljuset och hjärtats dolda planer kommer i dagen.