”’Även om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd giltigt, eftersom jag vet varifrån jag har kommit och vart jag går. Ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går.” {Vers 14.} De var okunniga om Hans gudomliga väsen och uppdrag, eftersom de inte hade rannsakat profeterna angående Messias så, som de borde ha gjort och hade haft utmärkta tillfällen till. De saknade beröring med Gud och Himmelen, och fördenskull förstod de inte sig på Frälsarens verk. Fastän de hade sett de klaraste bevis för, att Jesus var världens Frälsare, vägrade de, att släppa in Hans vittnesbörd i förståndet. Från första början hade de vänt Honom ryggen och inte velat tro på ens de kraftfullaste vittnesbörd om Hans gudomlighet, och som följd härav förhärdades deras hjärtan, då de bestämde sig för, att vare sig tro på eller ta emot Honom.