Det fanns inget som helst hopp om frälsning för dem, som hade bevittnat och åtnjutit Himmelrikets outsägliga härlighet, och som hade sett Guds oerhörda majestät. Trots all denna härlighet, hade de gjort uppror mot Honom. Det fanns inga nya och förunderliga uttryck för Guds upphöjda makt, som kunde ha gjort större intryck på dem, än de redan upplevda. I fall de kunde bli upproriska mitt uppe i denna obeskrivliga härlighet, skulle de inte ha kunnat försättas i mera gynnsamma omständigheter för ytterligare prövning. Det fanns ingen reservkraft, eller några högre höjder och större djup av oändlig härlighet, att betvinga deras avundsamma tvivel och upproriska muttrande med. Deras skuld och deras straff måste stå i proportion till deras upphöjda förmåner vid det himmelska hovet.