Under ett liv som var helt vigt till att tjäna andra, fann Frälsaren det nödvändigt att ibland komma bort från det ständiga arbetet och människornas behov, för att få vara ensam och umgås ostört med sin Far. När folket som hade följt honom avlägsnar sig, går Jesus upp till bergen. Där, i ensamhet med Gud, utgjuter han sin själ i bön för dessa lidande, syndfulla och behövande människor.