Bevekelsegrunden till vårt tjänande.
Kristus skonade aldrig sig själf i sitt arbete. Han räknade icke sitt arbete med så och så många timmar. Hans tid, hans hjärta, hans själ och krafter voro vigda åt arbete för mänsklighetens gagn. Under dagens lopp utförde han sitt ansträngande arbete, och långa nätter igenom knäböjde han i bön till Gud om nåd och uthållighet att kunna utveckla en större verksamhet. Under starka rop och tårar uppsände han sina böner till himmelen, att hans mänskliga natur måtte blifva styrkt och iståndsatt att möta alla den listiga fiendens förförelser och att fullborda sin mission att höja människosläktet. Till sina medarbetare i denna mission säger han: 'Jag har gifvit eder ett föredöme, på det att ock I skolen göra, såsom jag har gjort eder."