Det hjärta, som tar emot Guds ord, är inte som en damm som torkar ut, inte som en sprucken behållare som förlorar sitt dyrbara innehåll. Det liknar en bäck uppe i bergen, som får påfyllning av aldrig sinande källor, och vars kalla, sprudlande vatten hoppar från klippa till klippa och vederkvicker de trötta, de törstiga och de nedtryckta. Det liknar en flod med ständigt flytande vatten, som allteftersom den flyter fram blir djupare och bredare, tills dess livgivande vatten sprids över hela jorden. Det vattendrag som brusar fram lämnar efter sig grönska och fruktbarhet som gåva. Gräset på dess strandsluttningar är friskare och grönare, träden har en frodigare grönska och blommorna är ymnigare. När jorden ligger kal och brun under sommarens brännande hetta, markeras flodens lopp av ett grönt bälte. |