Jag minns en gång i -----, då jag var på sanatoriet där, att jag uppmanades att sitta till bords med patienterna och äta med dem, så att vi kunde bli bekanta. Jag såg då att ett avgjort misstag gjordes vid tillagningen av maten. Den sattes ihop på ett sådant sätt att den var smaklös, och den räckte inte till mer än två tredjedelar. Jag tyckte att det var omöjligt att göra en måltid som skulle tillfredsställa min aptit. Jag försökte att få till en annan ordning på saker och ting, och jag tror att det hjälpte saken.—Brev 331, 1904