När hjärtat är splittrat och för det mesta uppehåller sig vid världsliga saker och jämförelsevis litet vid det som har med Gud att göra, kan den andliga styrkan inte växa särskilt mycket. Världsliga angelägenheter gör anspråk på större delen av sinnet och lägger beslag på dess krafter. Följaktligen finns det här ett allt större krav på intresse och hängivenhet, samtidigt som allt mindre förbehålls till tillgivenhet åt Gud. Det är omöjligt för själen att trivas eftersom bön inte i särkilt hög grad utövas av sinnet. Det räcker inte med bön inom familjen eller offentlig bön. Bön i ensamhet är mycket viktig. Själen är då blottad för Guds undersökande öga och varje motiv granskas noggrant. Bön i det fördolda! Hur värdefull är den inte! Själen kommunicerar med Gud. Dold bön får endast höras av den bönhörande Guden. Inget nyfiket öra skall ta emot (190) bördan av sådana böner. I böner som bes i ensamhet är själen fri från påverkan utifrån, fri från oro. I stillhet, men ändå brinnande, vill den sträcka sig ut efter Gud. Bön i ensamhet feltolkas ofta och dess goda avsikter kommer inte fram genom högröstad bön. I stället för en stilla och lugn tillit till Gud, då själen dras ut i låga, ödmjuka toner, höjs rösten till ett högt röstläge. Upprördhet uppmuntras och den tystlåtna bönen förlorar sitt lugnande, heliga inflytande. Det kommer att vara en storm av känslor, en storm av ord, som gör det omöjligt att urskilja den stilla, svaga röst som talar till själen medan själen engagerar sig i sin hemliga, trofasta, i hjärtat kända tillbedjan. Dold bön, som utförs rätt, ger upphov till mycket gott. Men bön, som bes offentligt inför hela familjen och grannskapet, är inte någon hemlig bön, även om den är avsedd att vara det. Den ger inte gudomlig kraft. Gud ser i det fördolda. Hans öra är öppet för att besvara den bön som kommer från hjärtat. Inflytandet från Honom är ljuvt och tåligt. Genom en stilla, enkel tro rådgör själen med Gud och samlar åt sig gudomliga ljusstrålar till styrka och stöd och till att hålla ut i kamp mot Satan. Gud är vår fasta borg. |