Aron, som hade en älskvärd natur och var mild och behaglig, försökte beveka Mose och få honom att inse att han inte skulle ta det så hårt, som om folket inte hade begått någon särskilt stor synd. Mose svarade i vrede: ”Vad har folket gjort med dig, eftersom du har förlett dem att begå en så stor synd?” Aron svarade: ”Var inte vred, herre! Du vet själv att detta folk är ont. De sade till mig: Gör oss en gud som kan gå framför oss, för vi vet inte vad som har hänt den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land. Då sade jag till dem: Den som har guld skall ta av sig det. Och de gav det åt mig. Jag kastade det i elden, och ut kom denna kalv.” (2 Mos. 32:21- 24) Aron ville få Mose att tro att något underbart mirakel hade format om deras guldsmycken till en kalvs form. Han berättade inte för Mose, att han hade format denna bild tillsammans med andra yrkesmän.