Här ser vi att församlingen – Herrens helgedom – var de första som skulle känna av Guds vrede. De äldste, de som Gud hade gett stort ljus och som hade stått som beskyddare för folkets andliga intressen, hade svikit sitt förtroende. De hade haft inställningen att vi inte ska vänta oss underverk och tydliga manifestationer av Guds kraft, som förr i tiden. Tiderna har förändrats. Dessa ord stärker dem i deras otro, och de säger: Herren kommer inte att göra varken gott eller ont. Han är för barmhärtig för att hemsöka sitt folk med straffdomar. Så blir ”Frid och trygghet” ropet från människor som aldrig mer kommer att höja sin röst som en trumpet, för att visa Guds folk deras överträdelser och Jakobs hus deras synder. Dessa stumma hundar som inte kan skälla är de som kommer att få känna av en förorättad Guds rättmätiga hämnd. Män, unga kvinnor och små barn, alla förgås tillsammans. |