Stormen bryter lös
Men på den åttonde dagen blev skyarna mörka. Den mullrande åskan och de flammande blixtarna satte igång, att injaga skräck i människor och djur. Regnet strömmade ned från skyarna ovanför dem. Detta var något de aldrig hade sett förut, och deras hjärtan blev modlösa av fruktan. Djuren vandrade omkring i den vildaste förskräckelse, och deras skorrande stämmor tycktes klagande förkunna deras och människornas förestående öde. Stormens våldsamhet ökade, tills regnet kom från himlen som mäktiga vattenfall. Älvarna steg över sina bräddar, och vattnet strömmade ut i dalgångarna. Det stora djupets källor öppnades också. Vattenstrålar vällde upp ur jorden med obeskrivlig kraft, och slungade väldiga klippstycken tiotals meter upp i luften, vilka därefter begravdes djupt i marken.