I det 13:e kapitlet (verserna 1-10) skildras ett annat djur. Det ”liknade en leopard” och draken gav detta djur ”sin makt och sin tron och stor myndighet”. De flesta protestanter har ansett att denna symbol är en framställning av påvemakten, som kom att äga den makt, det säte och den myndighet, som en gång tillhörde det gamla romerska riket. Om leoparden står det: ”Åt vilddjuret gavs en mun som talade stora och hädiska ord ... Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans tabernakel, dem som bor i himlen. Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag.” Denna förutsägelse, som ganska exakt motsvarar beskrivningen av det lilla hornet i Daniels sjunde kapitel, avser utan tvivel påvemakten.