Igen och igen sade jag till mig själv: ”Kan detta vara religion? Har jag inte hamnat fel?” Det tycktes nästan för mycket för mig att hävda detta, en verkligt upphöjd förmån. Även om det var rätt så pinsamt, att bekänna det öppet, kände jag, att Frälsaren hade välsignat mig och förlåtit mina synder.