Om hela Daniels historia skulle skrivas, skulle den för oss visa de frestelser han måste utstå, liksom hån och hat; dock lärde han sig, att bemästra svårigheterna. Han förtröstade inte på egen kraft; han bredde ut hela sin själ och samtliga sina vanskligheter inför sin himmelske Fader, och han trodde på, att Gud hörde honom, varpå han blev tröstad och välsignad. Han stod över hånandet; och det gör alla, som är segervinnare. Daniel skaffade sig ett lugnt och glatt sinnestillstånd, eftersom han trodde, att Gud var hans vän och hjälpare. De ansträngande plikter han måste utföra, gjordes lättare, eftersom han släppte in Guds ljus och kärlek i arbetet. ”Alla HERRENS vägar är nåd och sanning” för sådana, som vandrar längs dem (The Youth’s Instructor, den 25. augusti, 1886). |