Fadern valde Moses och Elia för sina sändebud till Kristus, för att förhärliga honom med himmelens ljus och samtala med honom om hans kommande själsstrid, emedan de hade levat på jorden som människor. De var förtrogna med mänsklig sorg och mänskligt lidande och kunde hysa medlidsamhet med Jesus i hans prövningar och jordiska liv. Elia hade i sin ställning som profet i Israel representerat Kristus, och hans verk hade i en viss grad liknat Frälsarens. Moses, Israels ledare, hade stått i Kristi ställe, hade samtalat med honom och följt hans föreskrifter. Bland hela den härskara, som omgav Guds tron, var dessa två därför bäst lämpade till att tjäna Guds Son.