Om Kristi resa till himmelen hade visats för lärjungarna i all sin obeskrivliga härlighet, skulle de ej ha mäktat med åsynen. Hade de sett myriader av änglar, och hört segerjublet från himlahären, då de eviga dörrarna öppnades, skulle motsatsen mellan denna härlighet och deras egna liv i en betryckt värld ha varit så stor, att det skulle ha varit vanskligt för dem, att återgå till plikterna i den jordiska tillvaron, förberedda på, att utföra uppgiften från Frälsaren med mod och trofasthet. Inte heller Hugsvalaren, den Helige Ande, som sändes till dem, skulle ha förståtts och uppskattats fullt ut, eller ha styrkt deras hjärtan tillräckligt mycket, för att bära skam, hån, fängelse och, vid behov, död.