Han var allena i sin ensamhet; han hade inget samband med församlingen, ty den hade förvarnats om avsikten med hans resa till Damaskus av de troende i Jerusalem; och de antog, att han gjorde sin resa, för att effektivare kunna (312) förfölja dem. Han närde ingen önskan om, att vädja till oomvända judar; för han visste, att de inte skulle lyssna till eller ta till sig hans uttalanden. Han tycktes vara helt utestängd från människors medlidande; och han reflekterade och bad med en alltigenom sönderkrossad och ångerfull ande.