Den Helige Ande uppenbarade för aposteln de faror, som skulle angripa församlingen i Efesus: ”Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida.” {Verserna 29-30.} Paulus skälvde för församlingen, då han blickade framåt mot de angrepp, som den skulle lida från såväl yttre som inte fiender. Det är medan husbonden sover, som ogräset sås; när herdarna försummar sin plikt, som ulven slinker in i fårfållan. Med högtidligt allvar påbjuder han sina bröder, att stå på helvaken vakt på sin förtroendepost. Han hänvisar dem till ett exempel på hans eget oförtröttliga arbete: ”Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar.” {Vers 31.}