Inte dags för självömkan. Mitt råd är, lita på Gud. Du är svårt förbryllad och har låtit tankarna upptas av bekymret med Din hustru. I Jesu namn, glöm detta; lägg saken i Herrens händer. Låt denna erfarenhet ödmjuka Dig. Kristus står den svage och frestade samt övergivne bi, för att ge dem Sin gudomliga medkänsla och vila. Du behöver sinnesro. Ge upp Laura och ägna Gud Dina ömsinta känslor. Han kommer att ge Dig vila och frid. Tiden är kort; det är inte dags för självömkan; gå och arbeta för Mästaren. Utför Din plikt enligt bästa förmåga; sträck inte vapen för modstulenhet; vandra ödmjukt med Gud; sök Guds närvaro. Låt inte denna besvikelse göra Dig självupptagen, så att Du tänker på Dig själv, talar om Dig själv.... Lev för Gud. Var snäll, artig. Låt inte den här besvikelsen krossa Dig. Driv melankolin på flykten. Gud kommer att hjälpa Dig, om Du är Honom trogen. Kom ihåg, att Gud håller Sitt öga på Dig, varvid Han djuplodar i Din själ.... |