Följ med mig till sjuksalen där borta. Där ligger en äkta make och far, en man som var en välsignelse för samfundet och för Guds sak. Han har plötsligt drabbats av sjukdom. Feberns eld verkar förtära honom. Han längtar efter rent vatten att fukta sina torra läppar med, till att stilla den häftiga törsten och svalka den febriga pannan med. Men, nej! Läkaren har förbjudit vatten. Den sjuke får en stimulerande, stark dryck, som gjuter olja på elden. Det välsignade, himlasända vattnet, använt på ett förståndigt sätt, skulle släcka den förtärande lågan, men det trängs ut av giftiga mediciner. |