Paulus skrev till romarna: ”Så förmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet. Att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” (Rom. 12:1, 2.) Hela detta kapitel är en lektion, som jag ber alla att studera, som gör anspråk på att vara lemmar i Kristi kropp. Paulus skriver också: ”Om förstlingsbrödet är heligt, är degen helig. (240) Och om roten är helig, är grenarna heliga. Men om nu några av grenarna har brutits bort och du, som är ett vilt olivträd, har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets feta rot, då skall du inte förhäva dig över grenarna. Men om du förhäver dig skall du veta att det inte är du som bär roten utan roten bär dig. Men nu invänder du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle ympas in. Du har rätt. För sin otros skull bröts de bort, men du står kvar genom tron. Var inte högmodig utan lev i fruktan. Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. Se här Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen.” (Rom.11:16-22.) Dessa ord visar mycket tydligt att det inte skall talas nedsättande om de ombud, som Gud har satt i församlingen.