Under varje tidsålder får de människor, som lever då, ljus och förmåner och en tid av nåd, under vilken de kan bli försonade med Gud. Men denna nåd har en gräns. Barmhärtigheten kan tala under många år och bli ringaktad och förkastad, men det kommer en tid då barmhärtigheten kommer med sin sista vädjan. Sinnet blir så förhärdat att det upphör att svara på Guds Andes maning. Då riktas inte den milda, varnande rösten längre till syndaren. Tillrättavisningar och varningar upphör.