Med outsäglig glädje erkänner härskare, andefurstar och makter livets Furstes överhöghet. Änglaskaran böjer sig inför honom, under det att det glada ropet fyller den himmelska världen: "Lammet, som blev slaktat, är värdigt att mottaga makten, så ock rikedom och vishet, och starkhet och ära, och pris och lov." – Upp. 5:12. Segersånger, blandade med musik från änglarnas harpor, fyller himmelen, till dess att den tycks flöda över av glädje och lovprisande. Kärleken har segrat. Det förlorade är återfunnet. Himmelen genljuder av röster som i upphöjda melodier förklarar: "Honom, som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter." – Upp. 5:13.