Jag skriver till dig, min broder, för att receptutgivandet för att äta kött av djur inte längre skall förekomma på vårt sanatorium. Det finns ingen ursäkt för detta. Det finns ingen säkerhet i påverkan och utfall på det mänskliga sinnet. Låt oss vara hälsoreformatorer i ordets alla bemärkelser. Låt oss göra känt i våra institutioner att det inte längre finns något köttbord, inte ens för pensionatsgästerna; och då kommer utbildningen som ges efter att kassera en köttdiet inte bara att vara ord utan innebära handling. Om antalet gäster krymper, låt det krympa. Principerna kommer att vara av mycket större värde när de förstås, när det är känt att inget levandes liv skall tas för att upprätthålla den kristnes liv.—Brev 59, 1898