Välsignade kvinna i Samarien! Hon hade under samtalet känt sig som i närvaron av gudomligheten; nu erkände hon gärna sin Herre. Hon krävde inget mirakel av Honom, som judarna gjorde, som bevis för Hans gudomliga karaktär. Hon accepterade Hans påstående, kände fullkomligt förtroende för Hans ord och ifrågasatte inte det heliga inflytande, som utgick från Honom.