Tre gånger hade Han framfört bönen. Tre gånger hade Hans mänskliga natur ryggat tillbaka från det sista offret under frälsningsverket. Men nu framträdde människosläktets historia inför världens Återlösare. Han såg, att lagöverträdarna, om de lämnades åt sig själva, måste gå under inför Faderns missnöje. Han såg syndens makt och människans totala hjälplöshet, att rädda sig själv. En dödsdömd världs elände och klagan framstod för Honom. Han såg dess kommande öde och Hans beslut var fattat. Han skulle komma att rädda människan till varje pris för Honom själv. Han accepterade Sitt blodsdop, så att millioner, som annars skulle förgås, genom Honom kunde få evigt liv. Han lämnade Himmelens salar, där allt var renhet, lycka och ära, för att rädda det enda förlorade fåret, den enda värld, som hade fallit genom överträdelse, och Han tänkte inte vända sig bort från det uppdrag, Han hade valt. Han hade för avsikt, att nå till djupet av all misär, för att rädda ett förlorat och förstört släkte.