Något hopp om härlig odödlighet upplyser inte framtiden för Guds fiender. Den store härföraren besegrar nationer och får halva världens arméer att skälva, men han dör av besvikelse och i exil. Filosofen, som i sin tanke färdas genom universum och överallt ser spår av uppenbarelser av Guds kraft och gläder sig över deras harmoni, kan i dessa fantastiska under ofta inte se den hand som formade dem alla. ”En människa, som mitt i sin härlighet är utan förstånd, är lik boskapen som förgås.” (Ps. 49:21) Men Guds troshjältar är arvtagare till ett arv, som har större värde än någon jordisk rikedom - ett arv som kommer att tillfredsställa själens längtan. Världen känner dem kanske inte och kommer heller inte att kännas vid dem, men i böckerna där ovan är de inskrivna som medborgare i himlen och en upphöjd storhet, en evig härlighet, kommer att bli deras.